Mitt sommarlov

Skulle ha börjat min andra volontärplacering den här veckan, på en hälsoklinik i de fattigare delarna av stan, men var där igår och det var lite frågetecken i och med att hon jag skulle gå med inte skulle vara där några dagar, så jag bestämde mig för att skjuta upp det till nästa vecka och vara några dagar till på sjukhuset. Eftersom jag struntade runt en del på olika avdelningar förrförra veckan, och förra veckan var sjuk i två dagar och sedan...eh..."sjuk" i en dag till så kändes det kul att vara tillbaka på förlossningen idag där jag känner en del folk vid det här laget. Idag var det också full fart, det bara sprutade ut ungar!

I helgen tillbringade jag lördagen i Mang'u hos swedish Vincents mamma och syster och söndagen på bilutflykt till Bogoriasjön. Där ägnade vi oss åt den traditionella men i Sverige icke så vanliga kombinationen "alkohol och naturupplevelser", som jag känner igen från Venezuela. Dock hade målet för vår utflykt mer likheter med Island, det var nämligen varma källor och kokande gyttja och det kände jag ju igen från förra sommaren! Dock betydligt högre flamingofrekvens. Men lägre lunnefågelsfrekvens, man tar och man får.

Strutsar utanför bilen på väg till Bogoria

Bogoriagänget, värdmamma Sophia med syster, kusin och kusins vänner.

Gejser (som faktiskt heter samma sak även på swahili, tänk att isländskan gjort såna avtryck! och då heter ju inte ens gejser gejser på isländska) och kokande gyttja.

Lägg märke till det rosa bandet, alltså inte DET rosa bandet utan det rosa bandet av flamingosar som är så jävla svårt att ta bra bilder av. Flamingosarna är mest förknippade med Nakurusjön här intill, men tydligen flyttar de därifrån under en period av året, nämligen nu. Men vart flyttar dom då? Jo hit, en dryg timmes bilresa (om man kör i 120 MEN har druckit massa öl, oklart hur långt det är fågelvägen) bort.

Har också ägnat mig åt uteliv, måste erkänna att jag inte tagit mig till fler ställen än det vanliga (ägd av en 30-årig australiensare som bott här i halva sitt liv) men det är verkligen inte mitt fel! Jag kan ju knappast gå till något annat ställe än mina kompisar. Fruktansvärt lamt att behöva ta taxi hela tiden efter mörkrets inbrott klockan sju dock. Dessutom en taxi man känner, för man kan inte lita på alla. Saknar att cykla överallt! Och vad dyrt det är, nästan 20 kronor för en enkelresa, vilken ripoff!

Det finns en allmänt erkänd sanning här, och det är att man blir sjuk av kyla. Jag hävdar med emfas motsatsen, men min värdmamma bara suckar och skakar på huvudet åt mina försök till sanningsspridande, som de senaste två veckorna typ ackompanjerats av snörvel och rethosta. För det är ju så kallt nu...