Första morgonen här vaknade jag vid femsnåret av att böneutroparen i den närliggande moskén tyckte att det var dags att börja ropa. Eftersom han väckte en granntupp som givetvis började gala i protest var det skönt att jag hade öronpropparna inom räckhåll...
Religion är viktiga grejer här. Alla är helt sjukt troende. I mitt hus är alla katoliker, i grannhuset protestanter och på den andra sidan muslimer. Jag lyckades länge slingra mig, svarar generellt ganska vagt på frågan om min religiösa uppfattning i termer av "i Sverige är de flesta protestanter" eftersom man kan tappa lite trovärdighet ibland om man erkänner sig som ateist i ett samhälle som är genomsyrat av tro, men på en direkt fråga när jag och Sophia satt hos en av grannarna så sa jag att jag tror inte så värst, och att det är ganska många i Sverige som inte gör det. Och förutom en lektion om gud fick jag den intressant frågan
-Men är det inte många missionärer i Sverige då?
Och fair enough, varför skulle det inte vara det i ett så uppenbart otroende land som Sverige, när det här jättetroende landet kryllar av missionärer från väst?
No comments:
Post a Comment